Socialtjänstens kris löses inte genom att skjuta budbäraren

Det har under den senaste tiden förts en livlig debatt i media om socialtjänstens kris och hur man kan bemöta den kritik som riktas mot socialtjänsten. Kritiken, som delvis varit om inte ogrundad så åtminstone obalanserad, anses utgöra desinformation och hota det demokratiska samhället.

Statsapparatens svar på kritiken är en informationskampanj mot den påstådda desinformationen. Vi påstår att kritiken till delar är befogad och att om så är fallet riskerar statsapparatens informationskampanj att uppfattas som propaganda. Det kommer att ytterligare spä på kritiken och öka misstroendet mot socialtjänsten och andra myndigheter. Det utgör det verkliga hotet mot vårt demokratiska samhälle.

Vi anser att socialtjänsten saknar förutsättning för att utföra sitt uppdrag. Socialsekreterarna har t.ex. inte den utbildning i psykologi som krävs för att göra komplicerade vårdnadsutredningar och utredningar om omhändertagande av barn.

Se artikel i Svenska Dagbladet: Mindre erfarna utredare får ta allt svårare fall

Socialsekreterarna är ofta nyutexaminerade, missnöjda med sin arbetssituation och saknar den erfarenhet som krävs.

Se artikel i Svenska Dagbladet: Förvånas inte av larmet: ”Oroväckande signaler”

Personalomsättningen bland socialsekreterare är mycket hög. I många kommuner slutar varje år nästan en tredjedel av socialsekreterarna vilket leder till låg effektivitet och lägre förtroende för socialtjänsten bland dem som kommer i kontakt med socialtjänsten och  som ständigt möts av ny personal.

Socialtjänstens utredningar är inte alltid transparenta, evidensbaserade och baserade på vetenskap. I stället baseras de allt för ofta på socialsekreterarnas tyckande. Dessa utredningar och beslut är inte rättssäkra.

Socialtjänsten har ingen skyldighet att följa en i svensk domstol laga kraft vunnen dom utan har tvärtom rätt att bilda sig en egen uppfattning. Det leder ibland till närmast schizofrena situationer som gemene man har mycket svårt att förstå.

Socialtjänsten är i det närmaste enkönad. Det är ett jämlikhetsproblem för ett samhälle som aspirerar att vara jämlikt. En bättre balans tror vi skulle höja socialtjänstens legitimitet bland många grupper.

Domstolarnas långsamma behandling är ett utomordentligt stort problem. Inte endast för att det leder till stor ineffektivitet och resursslöseri utan för att den långsamma behandlingen i sig så ofta leder till ett annat beslut än det som skulle ha fattats om processen varit snabbare. Dessa beslut blir svåra också för socialsekreteraren, omöjliga att förklara för de inblandade, och leder till stor frustration.

Vi föreslår:

• Förbättra socialsekreterarens kompetens genom att förlänga utbildningen och inkludera psykologi i utbildningen
• Förbättra socialsekreterarens status genom att utfärda legitimation för genomgången utbildning
• Förbättra utredningarnas kvalitet genom att kontinuerligt låta en tredje part granska en del av dem
• Förbättra socialtjänstens utredningar genom att i ett tidigt skede involvera en psykolog i utredningsarbetet
• Ge socialtjänsten mer resurser men selektivt. Ingen vits att ösa mer resurser över en dåligt fungerande verksamhet
• Se över hela processen, inklusive behandlingen i domstol, så att social sekreteraren kan rekommendera en lösning för barnets bästa intresse i stället för att som nu välja mellan mindre dåliga och katastrofala rekommendationer

I våra undersökningar är det stora flertalet mycket missnöjda med socialtjänsten. I den undersökning vi gjorde inför valet 2022 är 75 procent av de svarande missnöjda eller mycket missnöjda med socialtjänsten. Urvalet är inte representativt för befolkningen i stort och även om det säkert också reflekterar ett missnöje med de lagar och förordningar socialtjänsten arbetar under menar vi att det är katastrofalt att inte ta missnöjet på allvar.. 

Åtgärda den befogade kritiken av socialtjänsten i stället för att blunda för den. Så byggs och återskapas förtroende.