Polen döms i Europadomstolen i ärende gällande barns vårdnad och umgänge
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna meddelade den 13 februari 2025 att Polen hade brutit mot artikel 8 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Artikel 8 i Europakonventionen
- Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
- Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
Bakgrund
Mamman hade fått ensam vårdnad om sitt barn. Efter ett umgänge vägrade dock pappan att återlämna barnet. Trots upprepade anmälningar och rättsliga åtgärder misslyckades myndigheterna med att skydda barnet och moderns rättigheter till ett familjeliv. Domen fastställer att myndigheterna brustit grovt i sina skyldigheter och även i att vidta åtgärder mot pappas systematiska sabotage av umgänget mellan mamman och barnet.
Även om polska domstolar upprepade gånger bekräftade moderns rättigheter, fanns det inga effektiva medel för att tvinga fadern att följa besluten. Sanktionerna mot honom var ineffektiva och de juridiska processerna drog ut på tiden i flera år.
På grund av faderns agerande blev barnet alienerat från sin modern och vägrade till slut all kontakt. När fallet väl nådde Europadomstolen hade banden mellan mor och son brutits helt.
Domen
Domstolen fann att Polen hade brutit mot artikel 8 i Europakonventionen eftersom:
- Staten inte gav mamman och barnet ett effektivt skydd för sina rättigheter.
- Staten inte agerade för att förhindra att barnet alienerades från modern.
- Domstolsbeslut om vårdnad och umgänge inte verkställdes.
Domstolen betonade att statliga myndigheter inte kan agera som passiva åskådare i familjekonflikter – de har en skyldighet att aktivt skydda relationer mellan föräldrar och barn, särskilt när en förälder medvetet manipulerar barnet och hindrar kontakt.
Vad innebär detta beslut för det svenska systemet?
I Sverige har vi många fall där socialtjänst och domstolar regelmässigt underlåter att ingripa när en förälder saboterar den andra förälderns kontakt med barnet. Dåliga utredningar, utdragna rättsprocesser, en ovilja att verkställa domstolsbeslut och det faktum att falska anklagelser kan göras utan rättsliga påföljder innebär alla brott mot Europakonventionen.
Sverige behöver:
- införa mer effektiva mekanismer för att verkställa vårdnads- och umgängesrätt
- reformera hanteringen av tvister om vårdnad och umgänge och korta ner tiden till beslut
- erbjuda föräldrar som har beviljats vårdnad eller umgängesrätt verkligt stöd för att kunna ta del av dessa rättigheter, i stället för att som idag tvingas till en mångårig juridisk kamp mot systemet.
Det är uppenbart att många fall i Sverige gällande vårdnad, boende och umgänge inte hanteras av myndigheterna (socialtjänst och domstolar) i enlighet med Europakonventionen.
Det medför i sin tur att Sverige i motsvarande fall riskerar att löpa stor risk att fällas för brott mot Europakonventionen med de sanktioner som gäller.
Länk till domen hos Europadomstolen.
Länk till artikel i Förvaltningsrättslig tidskrift: Europadomstolen och barnets bästa.