Medlemmarna i vår förening Vårdnad Boende Umgänge i Sverige (VBU) har tyvärr stor erfarenhet av vårdnadstvister. Vi håller med skribenterna om att de informationssamtal som infördes 2022 inte verkar ha minskat antalet tvister i domstol nämnvärt och att det är dags att utvärdera dem. Samtalen är i grunden en vägledning för föräldrarna i hur processen går till. Det är ett steg i rätt riktning men löser inte de allvarliga problemen vid vårdnadstvister.
Medling, däremot, som används i exempelvis Finland och Norge, är ett obligatoriskt strukturerat samtal med en neutral tredje part, ofta en psykolog eller socialarbetare, där målet är att hitta en lösning på konflikten. Medling förutsätter normalt två parter som är intresserade av att komma överens. Det fungerar vid tvister om pengar eller scheman, där parterna kan förhandla sig fram till en överenskommelse. Det kan också fungera om det finns klara sanktioner mot den som inte samverkar till eller följer en uppgörelse.
Många vårdnadstvister drivs dock av att den ena föräldern inte vill komma överens, utan vill hindra den andra föräldern från att ha en normal kontakt med barnet. Motivet kan vara att man vill skydda barnet från våld eller övergrepp, men det kan också handla om kontroll och hämnd. Man känner sig övergiven och kränkt, vill inte alls samarbeta med sitt ex och använder barnen som ett verktyg för att skada den andra föräldern. I sådana fall kan ett försök till medling förvärra konflikten och ytterligare förlänga tiden innan man kommer till domslut.
Den svenska forskaren Anna Singer skriver om det svenska systemet att ”parents in custody disputes often have problems incompatible with the image of parents on which the custody dispute process was designed. The system lacks what could be described as diagnostic tools and that the Swedish out-of-court processes are too rigid, in the sense that they only fit some of the families targeted. They are not sufficiently adapted to the varying and often complex needs of a modern family.”
Det är uppenbart att metoderna för hantering av vårdnadstvister kan förbättras. Någon form av obligatorisk medling kan vara en del i detta. Vi föreslår därför att:
– En omgående utvärdering av effekten av informationssamtalen görs
– Utreda införandet av obligatorisk medling, inklusive behovet av verktyg och kompetens
– Utreda vem som kan vara medlare. Är det en uppgift för socialtjänsten, domstolen, specialiserade medlare eller någon annan?
Föreningen VBU menar dock att det finns en risk att en utredning om medling kan avleda uppmärksamheten från de stora problemen med hanteringen av ärenden om vårdnad, boende och umgänge. Fokus måste ligga på en ordentlig förbättring av socialtjänstens utredningar i ärenden om vårdnad, boende och umgänge för att de ska vara baserade på vetenskap och evidens och därmed rättssäkra.
Det är också viktigt att korta ner de långa handläggningstiderna hos socialtjänst och domstolar som ofta omöjliggör att fatta bra beslut. Då processen drar ut på tiden permanentas ofta den för tillfället rådande situationen som inte alls behöver vara den bästa för barnet på lång sikt.
Att vi i Sverige inte har familjedomstolar och att barnet inte har eget ombud har lett till att fokus flyttas från barnets bästa intresse till vad föräldrarna vill och kräver. Ofta med hjälp av skickliga ombud som eldar på konflikten.
Vårt system för hantering av vårdnadstvister ligger efter våra grannländer där man insett många av problemen ovan. Vi kan inte längre lappa och laga utan måste göra en helhetsöversyn.
I mellantiden är det många barn som drabbas.
Matts Hertsberg, Ordförande
Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige