Kostnaderna för umgängesresor kan leda till konflikter mellan föräldrarna och därmed till en pressad situation för barnet. I värsta fall kan ett umgänge mellan barnet och den förälder barnet inte bor tillsammans med omöjliggöras. Det primära ansvaret för resorna i samband med umgänge läggs i första hand på den förälder som inte bor tillsammans med barnet. Den förälder som barnet bor med ska dock ta del i kostnaderna efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter (6 kap. 15 b § första stycket FB). En förälder som saknar förmåga att bidra till resekostnaderna är inte heller skyldig att göra det. För att det ska finnas en skyldighet att bidra till resekostnaderna ska barnet bo tillsammans med bara den ena av föräldrarna. Om barnet bor i
stort sett lika mycket hos var och en av föräldrarna, det vill säga växelvis, är frågan inte aktuell. Frågan om resekostnader uppkommer endast i samband med en förälders umgänge med barnet. En förälder med otillräcklig inkomst har möjlighet att söka ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten för kostnader för umgängesresor.
Meny